Hälsosam livsstil

En webbplats om inspiration

Hälsa & Livsstil

Författare: webmaster

Medicinsk yoga

Medicinsk yoga: Yogaformen, utbildningen och vägen till att bli instruktör

Av

den 28 januari, 2022

i Hälsa

Medicinsk yoga kallas även för MediYoga och är en svenskutvecklad yogaform som bland annat kan gynna den som lider av stress- och utmattningssyndrom, sömnbesvär och psykisk ohälsa. För att bli instruktör krävs en medicinsk yoga-utbildning, och därefter finns flera olika arbetsmöjligheter – allt från eget företagande till arbete inom svensk sjukvård. Här går vi igenom yogaformen, forskningen bakom den, utbildningen och vilka olika vägar som finns att gå efter en sådan utbildning.

Vad är medicinsk yoga?

Medicinsk yoga, eller MediYoga, är en svenskutvecklad yogaform som skapades av Göran Boll under 1990-talet, med rötter i kundaliniyoga, ayurveda och inslag från traditionell kinesisk medicin. Till skillnad från många andra yogastilar är MediYoga specifikt utformad och strukturerad för att kunna användas i ett terapeutiskt och kliniskt sammanhang, och yogaformen har sedan starten byggts vidare på forskning och klinisk utvärdering.

Yogan passar för alla typer av människor, men vänder sig särskilt till dem som lider av någon form av besvär, som exempelvis:

  • Stress- och utmattningssyndrom
  • Sömnbesvär
  • Psykisk ohälsa, till exempel ångest och nedstämdhet
  • Ryggproblem
  • Huvudvärk och spänningshuvudvärk
  • Hjärt- och kärlsjukdomar
  • Smärtproblematik

Så går ett pass till

MediYoga utförs med mjuka och enkla rörelser som kan utföras sittandes på golvet eller sittandes på en stol, vilket gör yogaformen tillgänglig även för den som har nedsatt rörlighet, är i dålig fysisk form eller återhämtar sig efter sjukdom. Syftet är att öka utövarens kroppsmedvetenhet och att balansera kroppens eget nerv- och hormonsystem. Rörelserna bidrar samtidigt till förbättrad rörlighet och ökad styrka över tid.

Förutom fysiska rörelser handlar MediYoga mycket om andningstekniker. Det kan röra sig om både djupandning och så kallad eldandning, och regelbundet utförande kan bidra till minskad smärtproblematik, lägre blodtryck och en avstressande effekt på kroppen. Ett vanligt pass innehåller en kombination av:

  • Rörelser och fysiska positioner (ofta kallade kriyor)
  • Andningsövningar
  • Koncentrations- och avspänningsmoment
  • Meditation
  • Djupavslappning

Enligt forskning inom området brukar effekter i kroppen märkas efter cirka sex till tio veckors regelbunden träning, en till två gånger i veckan.

Vad säger forskningen?

Ett av de områden som skiljer MediYoga från många andra yogastilar är den forskning som ligger bakom yogaformen. Redan 1998 inleddes ett samarbete med Karolinska Institutet där en av de första medicinska studierna på yoga i Sverige genomfördes. Sedan dess har MediYoga varit föremål för ett stort antal svenska studier, bland annat på Danderyds sjukhus och Karolinska Universitetssjukhuset, där yogaformens effekter har undersökts hos patienter med bland annat hjärtinfarkt och förmaksflimmer.

Forskningen har bland annat visat på positiva effekter vid:

  • Stressrelaterade besvär och utmattning
  • Ångest och nedstämdhet
  • Sömnproblem
  • Smärta
  • Förhöjt blodtryck
  • Rehabilitering efter hjärtinfarkt

Det var till stor del denna forskning som ledde till att svensk sjukvård, med Danderyds sjukhus i spetsen, år 2010 började erbjuda MediYoga som en reguljär del av rehabiliteringen för vissa patientgrupper – något som gjorde Sverige till ett av de länder som ligger längst fram när det gäller att implementera yoga inom vården.

Vem passar medicinsk yoga för?

En av styrkorna med MediYoga är att den är tillgänglig för i princip alla, oavsett ålder, kondition eller fysiska begränsningar, eftersom övningarna kan anpassas och utföras sittandes. Yogaformen används i dag inom flera olika patientgrupper och sammanhang, bland annat:

  • Hjärt- och kärlsjukvård
  • Cancervård
  • Psykiatri
  • Palliativ vård
  • Äldrevård
  • Primärvård, som friskvårdsinsats för patienter med stress och utmattning

Du behöver dock inte ha några besvär alls för att utöva medicinsk yoga – många utövar yogaformen förebyggande, som ett sätt att hantera vardagsstress eller helt enkelt för att den upplevs som lugn, skonsam och återhämtande.

Hitta en medicinsk yoga-utbildning

För den som är intresserad av att gå en medicinsk yoga-utbildning finns mycket information att hitta på internet, bland annat om utbud av utbildningar och utbildare samt vad de olika alternativen har att erbjuda vad gäller kursupplägg, innehåll och annat som kan vara bra att veta inför valet.

Många utbildningar sker i flera steg, ofta i en form av grundutbildning följt av fördjupningskurser, och innefattar även andra områden än själva yogautövandet, till exempel:

  • Kost
  • Näring
  • Livsstil
  • Anatomi och fysiologi kopplat till nervsystemet
  • Bemötande av personer med olika typer av besvär eller diagnoser
  • Pedagogik och gruppledning

Vissa utbildningar riktar sig särskilt till redan yrkesverksamma inom vården – som sjuksköterskor, fysioterapeuter, sjukgymnaster och psykologer – som vill kunna erbjuda medicinsk yoga som en del av sin befintliga yrkesroll. Andra utbildningar är öppna för alla intresserade, oavsett tidigare bakgrund eller yogaerfarenhet.

När du jämför olika utbildningar kan det vara bra att titta på:

  • Om utbildningen är uppdelad i flera steg och vad varje steg innehåller
  • Om utbildningen sker på plats, online eller i en kombination
  • Vilken erfarenhet och bakgrund utbildarna har
  • Om utbildningen leder till en certifiering eller ett diplom som är erkänt inom branschen
  • Möjligheten till praktik eller handledning under och efter utbildningen

Efter utbildningen

Den som gått en medicinsk yoga-utbildning och blivit instruktör inom området kan hålla klasser inom medicinsk yoga, och det finns flera olika vägar att gå efter examen.

Arbeta i egen regi

Många yogainstruktörer inom medicinsk yoga arbetar i egen regi – antingen inom ett eget företag där man själv håller i klasser, workshops och privatlektioner, eller som anställd på privata företag som yogastudior, friskvårdsanläggningar och hälsocenter. Det ger stor frihet att själv forma sin verksamhet, men innebär också eget ansvar för att hitta och behålla kunder.

Arbete inom vården

Det många däremot inte känner till är att medicinsk yoga används brett inom svensk primärvård och specialistvård. Yogaformen finns i dag som en del av behandlingen på ett stort antal sjukhus och vårdcentraler runt om i landet, och erbjuds inom flera olika kategorier, bland annat:

  • Psykiatri
  • Äldrevård
  • Hjärt- och kärlsjukvård
  • Cancervård
  • Vid stress- och utmattningssjukdomar
  • Palliativ vård

Att arbeta inom vården som instruktör i medicinsk yoga innebär ofta ett nära samarbete med annan vårdpersonal, och kan vara ett sätt att kombinera ett intresse för yoga med en anställning inom en etablerad organisation. Vissa vårdgivare söker specifikt instruktörer med tidigare vårdbakgrund, medan andra tar in externa, certifierade instruktörer för att hålla i klasser eller enskilda behandlingar.

Andra möjliga vägar

Utöver eget företagande och arbete inom vården finns ytterligare arbetsmöjligheter för den som utbildat sig inom medicinsk yoga, till exempel:

  • Företagshälsovård – att hålla yogapass eller stresshanteringsprogram för anställda på arbetsplatser
  • Friskvård och rehabilitering – till exempel inom idrottsrehabilitering eller på rehabiliteringscenter
  • Skolor och utbildningsverksamheter – som ett sätt att stötta elevers och studenters välmående
  • Fördjupad specialisering – exempelvis mot en specifik patientgrupp, som cancerpatienter, personer med kroniska smärttillstånd eller äldre

Sammanfattning

Medicinsk yoga, eller MediYoga, är en svenskutvecklad och forskningsbaserad yogaform som med sina mjuka rörelser och andningstekniker kan hjälpa personer med allt från stress och sömnbesvär till hjärt- och kärlsjukdomar. Yogaformen har på bara ett par decennier gått från att vara ett fåtal enskilda forskningsprojekt till att bli en etablerad del av svensk sjukvård, och det gör att en utbildning inom medicinsk yoga i dag kan leda till flera olika karriärvägar – från eget företagande till en roll inom primärvård, specialistvård eller företagshälsovård. För den som är intresserad av yoga, hälsa och att hjälpa andra kan det vara en väg värd att utforska vidare.

Fötter

Hallux Valgus skydd för att lindra besvär

Av

den 26 oktober, 2021

i Hälsofrågor

Hallux valgus är en åkomma som kan ställa till med vissa besvär. Den som har drabbats har en snedställd stortå, som pekar in mot dom övriga tårta i stället för rakt framåt. Har man otur kan detta resultera i en del smärta men det finns flera typer av hallux valgus skydd, samt olika hjälpmedel, som kan användas för att lindra besvären.

Hallux Valgus – snedställd stortå

Hallux valgus innebär alltså att stortån blivit sned och pekar inåt mot övriga tår, istället för dess naturliga vinkel. Det kan verka okomplicerat men har man dragits med detta en längre tid uppstår ofta ett ständigt tryck på stortån, vilket kan leda till att man får en liten benutväxt på sidan av tån. Detta i sin tur kan medföra smärta – främst när man bär skor, och det kan dessutom vara svårt att hitta skor som verkligen sitter bra och utan att skapa tryck över tån.

Att ha en snedställd stortå är inte farligt, mer än att det kan göra ont. För att lindra eventuella besvär finns hallux valgus skydd och hjälpmedel som man kan använda sig av.

Hallux valgus skydd kan lindra besvären

För den som drabbats av åkomman och upplever besvär så som smärta finns en del olika hallux valgus skydd att hitta. Man kan behöva prova sig fram för att hitta det som passar bäst för en själv men det kan såklart hjälpa att veta vad man ska leta efter. Nedan följer några exempel.

  • Tåspridare – tåspridare kallas ett av dom hallux valgus skydd, eller kanske snarare hjälpmedel, som finns för den som har en snedställd stårtå. Precis som namnet antyder hjälper en sådan till att separera tårna från varandra, för att stortån ska hamna i sin ”rätta” position. Det finns många olika modeller att välja bland och man kan som sagt behöva testa för att hitta rätt.
  • Mjukt hallux valgus skydd – ett mjukt hallux valgus skydd är tillverkat av just ett mjukt material och används främst för att ge dämpning. Dessa träs över foten och finns även kombinerade med tåspridare.
  • Strumpor – det finns även strumpor anpassade för personer med hallux valgus. Dessa finns också i modeller som separerar stortån och har ofta ett integrerat skydd på sidan av tån.

Hemligheten för god hälsa

Av

den 3 maj, 2021

i Hälsofrågor

När man pratar om livsstil och val är det lätt att fokusera på vad man har för mål och drömmar. Ofta glömmer man bort det som finns här och nu, i form av vår kropp och vårt mående. God hälsa är inget man prioriterar utan snarare något många tar för givet. Det är dock ofta ett misstag eftersom vårt välmående är bland det viktigaste vi har. Att vara tacksam för vår goda hälsa är ett bra sätt att påminna sig om hur betydelsefull den är. I takt med att vi blir äldre ökar också risken för sjukdomar. Ofta förstår folk när de förlorat sin goda hälsa vad den egentligen betytt för dem.

Håll koll på hälsorisker

Ett bra sätt att ta vara på vår hälsa är att hålla koll på de risker som hotar den. Vissa av oss har högre risker för vissa tillstånd eller ärftliga sjukdomar som är viktiga att akta sig för. Det är självklart inte bra att gå runt och oroa sig ständigt, men att känna efter då och då och försöka identifiera riskfaktorer i sin egen livsstil är ett bra sätt att hålla hälsan god. Vanliga riskfaktorer är:

  • Rökning
  • Dåliga matvanor
  • För lite sömn
  • Stress
  • Stillasittande

Om en eller flera av dessa faktorer är återkommande i vardagen kan det innebära en hälsorisk. Därför är det en god idé att se över sina vanor och fundera över vad man kan förbättra.

Kom ihåg att leva

Även om det är viktigt att hålla koll på sin hälsa så får man inte glömma att leva. Om man börjar utöva onödigt mycket kontrollbehov över hälsan kan även det leda till stress, vilket ju är en av riskfaktorerna. Därför bör man göra förändringar i en lugn takt och ge sig själv utrymme att anpassa sig. Om man exempelvis identifierat att man har dåliga matvanor kan man börja med att göra små förändringar snarare än att förändra hela sin kost. Meningen är att hälsan ska förbättras, och små steg kan göra stor skillnad. Det dessutom inte bara den fysiska hälsan som avgör hur vi mår, utan också den psykiska och sociala hälsan är viktig. För att alla dessa delar ska fungera bra behöver man hitta en god balans i vardagen.

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén